Sömnlösa nätter
Om 4-5 timmar kommer Bella hit och jag borde verkligen sova nu. Men jag kan inte, jag känner mig inte trött.
Efter att ha varit sjuk sen i tisdags och sovit många timmar har jag sovit ikapp det jag missat när jag ställt om min dygnsrytm men nu är den förstörd igen.
Efter dessa dagar utan min älskade känner jag inget annat än saknad och längtan. Längesen vi va ifrån varandra såhär länge. Om ungefär 13-14 timmar får jag äntligen känna hans armar runt mig igen, känna hans närhet.
Idag hade vi vårat första långa samtal på telefon, annars brukar det bara vara på fyllan typ. Det var mysigt och jag blev så glad av att höra hans röst.
Jag känner mig som en ny människa nu. Piggare och gladare än någonsin, ser fram emot saker, har gett mig fan på att jag ska klara det där med skolan! Jag vill kunna sätta huvudet högt och ibland tro att jag är bättre än alla andra, att jag har något extra som ingen annan har.
Jag sa att det här skulle bli mitt år och att det skulle bli kick ass grymt, dock har jag varit seg trött och sjuk. Men nu, nu jävlar!
Ser fram emot kommande dagar, imorgon mys med min älskling och lördag mys med mina flickor och söndag tillbaka till min älskling för mys och på måndag, då kickar jag igång på riktigt!
